att vakna upp.

att vakna upp & inse att man är ledig efter en galen helg & tre fullspäckade veckodagar är verkligen skönt. jag åkte hemifrån vid åtta igår & var hemma tio över åtta..på kvällen. fast, mitt i allt insåg jag (igår vid en sånglektion) att - banne mig, jag är 24 år & har ett fantastiskt liv. jag får hålla på med mina passioner - barn & sång på samma gång & jag är mitt uppe i en underbar utbildning som kommer att vara för livet & jag har en fruktansvärt fin man som älskar mig & beundrar mig & vi har ett fint hus på landet. vid 24 års ålder? wow! det är värt att firas, bara det. & visst är jag tacksam annars också, men ibland efter många undringar & slitningar kan man tappa sitt perspektiv på en del saker. som en vän sa igår till mig "livet är inte alltid på topp" & det är sant. men, jag är 24 & har ett fantastiskt liv. det gäller att se över sina perspektiv ibland..
idag är jag glad att vara hemma. ska faktiskt storstäda. & om jag kom ihåg när jag sist storstädade..skulle jag nog skriva det, men det gör jag inte. alltså är det på tiden!


jag måste slå ett slag för människor som brinner för det dem gör. som utan att tänka så vidare mycket på det så är dem helt naturligt fantastiska människor som bara älskar & älskar & älskar & älskar. hade nyss ett samtal med en person som var som smält smör för själen. (hur det nu låter..) som balsam att lyssna på hennes ord. det finns människor som bara är. & är helt underbara.

härom dagen lärde jag mig massor om igelkotten på förskolan. barnen berättade vad de kunde om just igelkottar. & jag snappade upp en sak.. igelkottar kan lukta till sig fara. de kan känna innan något hänt att nu är det något vi måste akta oss för. & dååå - ja då vänder dem taggarna utåt. så, sammanfattat fara/rädsla=taggarna utåt. är det inte så med oss människor ibland? jag avskyr det. jag vet att det handlar om instinkter osv.. de måste försvara sig. men gosh! måste man alltid försvara sig. kan man inte bara släppa på taggarna? destu mer uppenbart att man inte trivs eller känner sig bekväm om man har taggarna utåt. eller? oh gosh, ibland undrar jag om jag inte skulle gjort som syrran & utbildat mig till psykolog. haha!

hur som helst, vill jag inte vara som igelkotten. jag vill vara istället som smör för någons själ. & inte minst för min egen.


nu ska jag storstäda.
/emma