vet du vad? en av dessa nätter jag legat halvt sömnlös så kom jag och tänka på min idolkarriär. (ha-ha) jag kom på att jag nästan förträngt det minnet i min hjärna. jag fick gräva fram allt från stackars halvsömniga hjärnan. den fick jobba hårt vill jag lova.
ja, så nu tänkte jag skriva av mig de minnen jag kommer ihåg. för så farligt var det väl inte? emma..
jag åkte till malmö & träffade juryn. dvs daniel, peter, kirsti & clabbe. sjöng "oh baby i love your way" (som gick väldigt nervöst & inte som jag ville) alla hade olika meningar. jag kommer ihåg att clabbe tyckte jag såg ut som en john bauertavla & sa att jag hade GRÅA ögon, vilket jag ville slå honom för. peter hade svårt att se mig på en stor scen (dvs en idolscen man sjunger pophits på) daniel tyckte jag var klockren & tyckte att jag skulle fortsätta på det spåret jag var i. (dvs mitt egna uttryck & sound) kirsti kommer jag ärligt talat inte ihåg.
m e n - jag gick vidare till stockholm & träffade på några riktigt speciella personligheter alltså. käre gode tid. jag kommer ihåg att jag undrade vad jag gjorde där. det var kameror överallt.
ö v e r a l l t.
sjöng en duett med några tjejer & gick åter vidare, efter det sjöng jag ytterligare en solosång som gick riktigt dåligt. jag försökte göra den så emmig så möjligt men dem tyckte att jag hade försökt göra som alla andra med låten. förutom daniel som tyckte att jag var bra. (tack daniel)
när jag väl åkte ut kommer jag ihåg att allt kändes som ett stort skämt. jag tror jag till och med log på väg ner från scenen för jag kunde inte hålla mig. lite pinsamt gjort av mig, men vad gör man. ?
jag kände mig hyfsat nöjd att åka ut när vi var 33 pers kvar i tävlingen. men en sak är klar - hade jag siktat högre, så hade jag också kommit längre.
en sommar senare på hultsfredsfestivalen så stod jag själv & lyssnade på slash band (du vet gitarristen i guns n' roses) jag stod där & diggade (även att jag inte gillade musiken speciellt)
rätt som det är så känner jag en knack i ryggen & jag vänder mig om & ser daniel från juryn. han säger "hej emma, hur är läget" med stockholmsdialekt & säkert en del berusad. vi kramas & pratar om musik & om jag skriver fortfarande, att han ville gärna höra mina låtar - & så vidare.. sen skilldes vi åt & jag stod kvar med en fet adrenalinkick i mig. SA HAN "HEJ EMMA"?
det var ungefär så jag gick & sa för mig själv resten av kvällen.
nåja. det var länge sen & det var pretty much det jag kommer ihåg. & jag tänker aldrig göra om det. men en stor cyberspacehälsning till daniel. vilken kille.
idag har jag börjat fundera på om jag ska måla våra stolar som vi har som nattduksbord. måla dem i lite grå färg & sedan slipa lite. inte omöjligt att jag gör det. titta på denna stol
så himla fint.fotade lakanen & örngotten jag fick för två veckor sedan av mina släktingar från eskilstuna.
t a c k! finns det något vackrare att bädda med? tveksamt. på loppis är faktiskt sådana här lakan rätt så dyra, så jag är tacksam för gratis. gratis är gott.
förresten.
håll tummarna i helgen för min man & jag. man vet aldrig vad som kan hända. jag har iallafall sett ut ett antal secondhand-butiker jag vill besöka. stockholm sweet stockholm. undrar ifall det kommer kännas konstigt att komma tillbaka till hornstull, där jag bodde. ?
jag ska nog packa lite nu. jag har spelat gitarr länge idag, så nu måste jag vila fingrarna.
jag älskar min gitarr.
/emma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar